Västafrikansk trummusik & trumkurs

”Sällan kommer människorna varandra närmare än i lekens skapande livsform. Med utgångspunkt i barndomen finns det uppenbart något som är gemensamt över kulturgränserna: lek och musik. Ljud, rörelse och rytm är alla människors musiska grundelement, inpräglade i kroppens känselsinne långt före födelsen. Därför bringar musik, sång och rytmer människan i omedelbar kontakt med tillvarons innersta väsen.” (J-R Bjorkvold, Den musiska människan)

Med sång, rytm och dans uttrycker människor i Västafrika tillvarons mening och markerar livets olika faser. Västafrikansk musik och rytmer har uppkommit (och har alltid funktion) i sociala sammanhang. Rytm är för afrikanen vad harmoni betyder för européer och i de mest interrelaterade och komplexa rytmiska kontrastförhållanden hittar afrikanen den estetiska njutningens höjdpunkt. De flesta västafrikanska rytmer är polirytmer dvs fler delrytmer spelas samtidigt och utgör tillsammans en Rytm sk helhetsrytm eller resultatrytm. Relationen mellan delrytmerna är avgörande och kommunikationen mellan de tre bastrummorna (doundounba, sangban, kenkeni) och de ackompanjerade djembetrummorna är central. Det finns enkla och mycket komplicerade rytmer och medan delrytmerna är förhållandevis enkla är deras relation till varandra ofta ganska komplicerad. På vilket sätt de olika delrytmerna etablerar sig själva i förhållande till varandra är analogt med på vilket sätt olika toner etablerar harmoni i västerländsk musik.

Undervisningssituation: Att spela rytmer är ingen individuell uppgift utan det är grupparbete även om det individuella inslaget är grundläggande (ingen kan själv spela en rytm eftersom varje rytm är en relation!). I en Västafrikansk traditionell Malinké trumsituation kan man tala om olika bestämda formella roller som handlar om positioner med vissa utförda roller. Det finns minst 5 olika roller (delrytmer) som tillsammans utgör den egentliga Rytmen. ”Trumrollstabiliteten” består av utåtvänd och inåtvänd uppmärksamhet. Den inåtriktade uppmärksamheten fokuserar på att man spelar sin delrytm stabilt (rollstabiliteten som har en självcentrerande roll) medan den utåtriktade uppmärksamheten handlar om hur sin egen rytm (roll) förhåller sig till andra delrytmer i trumfamiljen. Det underbara är att i en sådan sociokulturell undervisningssituation smälter den instrumentella rollen (delrytmen som individen spelar i förhållande till andra delrytmer) oftast samman med den socioemotionella rollen (den som har att göra med samarbetet och sammanhållningen). Endast delrytmerna tillsammans kan skapa den egentliga Rytmen som ingen egentligen spelar men den är ändå större än dess beståndsdelar (holistisk situation). Alla måste dra sitt strå till stacken för att få kommunikationen mellan bastrummorna och djembetrummorna att fungera och för att Rytmen ska låta bra!

Enstaka trumworkshopstillfällen innehåller en kort introduktion om a) rytmens kultursociala bakgrund och funktion, b) dejembespelets tekniska grunder, samt c) rytmförståelse – men inga djupgående analyser och förklaringar. Vid sådana tillfällen är viktigt att deltagarna får ett verklighetsförankrat smakprov av rytmen så jag brukar fokusera mer på upplevelsen av rytmen än förståelsen av hur dessa delrytmer hänger ihop och skapar helheten.

Rytm och hälsa: Hela tiden, dag och natt så länge vi lever finns i oss en mångfald av rörelser, snabba, långsamma och alla är rytmiskt arbetande. Man kan jämföra detta komplicerade samspel med ett musikstycke (en symfoni eller polirytm) och så snart någon av dessa inre rörelser, inre rytmer blir försvagad, känner vi oss sjuka. Man kan i viss mån stimulera och understödja kroppens och psykets läkeprocesser genom yttre rörelser och rytmer.

Hjärtligt välkommen!

Kontakta oss för mer information och bokning av WAO FEDJ: gabriel_szenaszki@hotmail.com